Vilket lyckligt slut!
M och jag har precis stått och tittat ut genom fönstren på övervången - ut mot ängen på baksidan. Det började med att M såg ett litet kid som sprang ensam där ute och runt och runt och såg helt vilsen ut. Usch, jag kunde inte titta så jag gick och duschade... Men när jag kom ut så var den fortfarande kvar där helt själv. MEN! Så nyss kom mamman och ropade och letade efter ungen. Hon sniffade i luften och pep precis som en katt! Och så till slut så hittade hon hon sitt lilla barn och barnet skuttade fram och började dia direkt! Så sött! Jag försökte ta en bild på det hela men de är för långt ifrån.
Någon som har en kamera, med bättre zoom, att skänka till oss? =)